År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den Katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den Katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av Katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där Katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att Katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan Katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.Framställningen av Katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion.

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk Katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk Katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk Katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

Uppsatsen behandlar frågan om hur ämbetsbärare inom Svenska kyrkan använder timbreringar i deras heraldiska vapen. Detta bruk jämförs sedan med bruket Church of England samt Romersk Katolska kyrkan, vilka har en reglerad heraldik, i motsats till Sverige, och Svenska kyrkan.I uppsatsen lämnas även förslag till timbreringar för Svenska kyrkan..

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur..

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på?Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida den romersk-Katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kärleken överensstämmer. De båda lägren är definitivt enade om att kärleken är den absoluta grundpelaren i kristendomen, och då de bekänner sig till samma religion borde de ha en samsyn på hur grundpelaren i den ser ut.Den allmänna åskådningen hos protestantiska kristna är att Guds kärlek helt och hållet är agape. Ett omfattande verk om hur och varför den är det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat på 1930-talet.För ungefär två år sedan utgav den nuvarande påven en encyklika som redogör för den romersk-Katolska kyrkans syn på den kristna kärleken. Till den encyklikan har jag ställt frågan ?Är Guds kärlek ren agape, enligt den samtida romersk-Katolska kyrkan??.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den Katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle.Frågeställningarna jag avser undersöka är:Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den Katolska kyrkans etik ut rörande abort?Hur lyder deras respektive ställningstaganden?Vad skiljer dem åt?Vilka likheter finns?Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka Katolska och Syrisk-Ortodoxa kyrkans förståelse av bikten. Det var på grund utav mitt intresse för båda kyrkorna samt att jag inte funnit något liknande material på svenska som jag valde just detta syfte med min uppsats. Jag har i bästa möjliga mån försökt presentera och analysera bikten utifrån katolsk och syrisk-ortodox tradition. Jag har genom att granska de båda traditionernas katekeser samt bibeln och andra källor, försökt söka deras förståelse av bikten samt hur de tänker kring de olika delarna som bikten omfattas av. Jag valde ut de texter som jag kände passade bäst och var mest representativa för traditionerna samt de texter som har en koppling till kyrkans auktoriteter, det vill säga påvar och patriarker.

Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns både likheter och skillnader mellan den Katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika ? många av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad åstadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den Katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den Katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS? missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av Katolska kyrkan.

Med detta arbetet vill jag undersöka argumenten för och emot skolavslutning i kyrkan. Med hjälp av policydokument, rektorer, praxis och debattsidor lyfts argument fram och diskuteras. Svenska skolan och Svenska kyrkan har i många år haft starka band till varandra och många skolor har skolavslutning i kyrkan. I undersökningen framkom det att de som förespråkar skolavslutning i kyrkan menar att det är något mysigt, högtidligt och en tradition vi haft i många år. De som talar emot menar att man genom att ha skolavslutning i kyrkan utestänger elever från en dag som bör vara en gemensam högtidsdag.

According to the directives of Lgr11, learning about Christianity should be an important part of religious education in secondary school (7th-9th grade) in Sweden. A school teacher must therefore have good knowledge of the field and of different aspects of the beliefs of the various Christian traditions.This essay is about how salvation is conceived of by two members of the laity in each of three different Christian traditions: the Syriac Orthodox Church, the Roman Catholic Church and the Church of Sweden (which is Lutheran). As a theoretical perspective for my analysis, I have chosen the official views of salvation of these three churches. That is to say, views of the members of the laity have been compared with the official views of the respective churches. It is thus a very limited qualitative study aiming at finding out how the views of the laity conform to the official creed concerning salvation and whether there are any differences here between the churches.